ylle - kort och gott

Ja, om man ropar LÅGKONJUKTUR PÅ VÄG!!!!!!!  tillräckligt många gånger, så nog kommer den.....  finansmarknaden verkar reagera mer på nerver än på realiteter. Så förväntningarna styr, uppåt och nedåt.

Är det ingen som har kommit på det än?

Kan ingen stoppa de negativa profeterna????

ÄSCH!

Efter vissa hot och besvärjelser klämde min klematis äntligen fram några blommor...

Marika på Bygget har visst två tikvalpar kvar. De är en korsning mellan retrievrar och så nån konstig ras som jag aldrig kommer ihåg namnet på. Blir väl stora ungefär som en flat coated retriever? Föräldradjuren är i alla fall jättegulliga.

Marikas telefonnr är 0739-862 764  Så här ser de ut, ja när de var litet mindre förstås.....



De är leveransklara nu. Direkt.

Förr i tiden var jag en riktig trädgårdsguru. Mina köksträdgårdar blomstrade och producerade allsköns underbara grönsaker. Med hjälp av litet höns- och kaningödsel artade de sig normalt till något utöver det vanliga och fick folk att gapa av förundran...

Inneväxterna var också de rätt justa. Ibland frodades de gröna växterna så att det knappt fanns plats för oss människor. Förmodligen var det akvarievattnet som gjorde dem så där alldeles helvilda?

Men det var för hundra år sedan. Nuförtiden har jag inga akvarier. Inget grönsaksland heller. Jag fick två finfina pelargonskott av min granne i våras, hon är en pelargonfan av sällan skådat mått, skriver t o m böcker om de små varelserna...

Trots varlig omvårdnad har de båda pelargonerna artat sig till två tämligen vildvuxna rishögar. Blommorna är fina även om de är få, men själva plantan?  Kanske har Gitte lust att ta över? Hon verkar ju ha tumme med dessa blommor....

En färgglad duk i det grisiga vädret kan väl lätta upp den mest trista stämning?

Jag gillar inte att städa. Om jag ska vara ärlig, så avskyr jag det. Jag brukar alltid hitta på allsköns saker att göra innan/istället för...  t ex.. ta en promenad med hunden (han var nödig), fixa en kopp fika (jag var kaffetörstig), gå ner och gosa med hästarna (aldrig fel!) eller kanske ringa en kompis och prata bort en trevlig stund...

Det finns ALLTID något man kan göra istället för att städa. Tvätta kläder är ok (tvättmaskinen gör ju då mesta jobbet) men att stryka är också rätt ok i min värld.

Men visst är det fint när det är rent och dammsugaren har avlägsnat alla skrattande dammtussar som dansar i hörnen...  När borden är avtorkade och silvret putsat. Där lurade jag er allt! Nåt silver att putsa finns inte, bara några kopparsaker. Men de har putsats så sällan så man ser dem knappt där de står i halvmörkret. Lika bra det.

NU skulle det alltså städas. Men borde inte hunden få en ordentlig morgonpromenad först....?



Min välbevarade dammvippa

Hela sommaren har jag plågats av smärtor i ena knäet. Det har inte hjälpt med värktabletter eller inflammatoriska, oavsett styrka.

Det har känts som om en liten gubbe suttit där med en såg och en borr och flitigt använt sin verktyg, i mitt knä! Jag har haft känslan att det måste vara en nerv som ligger i kläm (ischiasnerven?) så jag gick till min naprapat. Men trots sin skicklighet kunde han inte få det att bli bättre, snarare gjorde det mer ont efter hans behandling.

Oavsett om jag legat, suttit, gått eller stått har det gjort vansinnigt ont. Det är ju inte utan att man blir litet påverkad i humöret. Lille Hund har fått mycket korta promenader, vilket han beklagar djupt.

Så i förra veckan, mitt i värsta skyfallet, går jag från pannrummet in till huset, iklädd sandaler. Berghällen man passerar då var blöt och slipprig och PANG - så låg man där igen! Min onda trasiga arm kom under och smärtade vansinnigt. Jag trodde att stålplattan jag fått inopererad hade böjt sig. En vinkylargrej från frysen fick tjänstgöra som kylbandage, vilket fungerade utmärkt.

När jag sitter där och försöker vara snäll mot min arm, känner jag till min stora förvåning att något inte är som förut. Knäet har slutat att göra ont! Värken är borta! Förmodligen har fallet gjort att "något" fallit på plats och slutat att trycka på den där nerven, eller nåt.

Det var en vecka sen, och det onda är fortfarande borta! (ta i trä)     Armen blev också hyfsad efter en dag eller så. Det är tryggt att ha en stålplatta inopererad, man kan inte bryta upp den igen, i alla fall inte på DET stället.....

Kort sagt: Ramla våldsamt och kanske ordnar det till nåt felläge i Din kropp! På ena eller andra sättet....

Tyvärr har utställningen blivit inställd p g a domarsjukdom. Det var meningen att jag skulle åka med Nyponros i morgon, jag hade just skrivit listor och hade tänkt tillbringa dagen med att förbereda utrustning och schamponera liten ponny...

Trist, men sånt händer. Jag blir väl tvungen att kratta huset istället. Mycket tråkigare!


Nyponros tränar på att ställa upp sig - nåja, nästan rätt...

Eftersom min hårddisk behagade insomna förra veckan så blev det litet trassligt. Alla mailadresser försvann bl a. Så snälla, du som brukar maila mig, skicka gärna ett mail så att jag får tillbaka Din adress i datorn!!!!!!!!!!!!!!!

med vänligaste hälsningar    Ylle