På väg... in i sommarkvällen... med last av...?
Det får ni aldrig veta. Men jag kan avslöja att det har med mat och grilla att göra. Och med lusthuset där nere på ängen... ljuvliga sommarkvällar!
Ni lägger väl märke till Lille Hund som skuggar? Lämnar inte ur sikte...
Rosa har anlänt!
Lilla kaninen Rosa har anlänt med posten idag! Hon gjorde sig snabbt hemmastadd bland de andra gosedjuren, Engelbert, Stygga Ankan, Ida, Herman Kanin m fl.... Här berättar hon om resan i det lilla postpaketet!
Tack Nina!!! -som tillverkat henne!!!
Mystiska typer på stan...
Träffade på ett coolt gäng på stan....
Ett skepp kommer lastat...
Det kom en Ostindiefarare till stan. Kajen myllrade av folk som glatt betalade en hundring för att trängas som packade sillar ombord. Inte jag. Men ett fint skepp var det...
Min blogg är så trist...
-så nästan ingen vill läsa den. fy atttan.
I feel like some old engine.... (I´ve lost my drivnin´wheel...)
Titeln ovan är en sång som jag hörde någon gång på 80-talet? 70-talet?
Ja ibland känner jag mig som huset på bilden här. Det knirkar och knakar i fogarna, och det är knappt att man står upprätt. Speciellt på mornarna, när ryggen vägrar att gå med på att låta mig komma ner för att ta upp strumporna från golvet... Eller på em, när orken tagit helt slut och hela kroppen värker.
Men på nåt sätt håller brädorna ihop, och som en vän påpekade, har man en rak och stark tall att hålla sig i, så håller man ändå ihop....
Mitt i allt förfall tycker jag själv att huset ifråga är fascinerande. Det har så mycket mer karaktär än ett splitternytt spacat palats. Kanske kan man hoppas att man själv har nåt liknande, trots flagnande färg och rostiga spikar ...
Ja ibland känner jag mig som huset på bilden här. Det knirkar och knakar i fogarna, och det är knappt att man står upprätt. Speciellt på mornarna, när ryggen vägrar att gå med på att låta mig komma ner för att ta upp strumporna från golvet... Eller på em, när orken tagit helt slut och hela kroppen värker.
Men på nåt sätt håller brädorna ihop, och som en vän påpekade, har man en rak och stark tall att hålla sig i, så håller man ändå ihop....
Mitt i allt förfall tycker jag själv att huset ifråga är fascinerande. Det har så mycket mer karaktär än ett splitternytt spacat palats. Kanske kan man hoppas att man själv har nåt liknande, trots flagnande färg och rostiga spikar ...
Får jag bjuda på...?
-en nybakt kaka?
Svar på frågor: Darkangel: Jag vet inte vad liljan heter? Nån annan som kan hjälpa till här?
Sylvia: Jomenvisst, de poetiska (?) ordharangerna kommer inifrån mig själv
Nina: Du gör ju underbara kramdjur och väskor!!!!!!!!!! Jag blir helt bedårad!!!!!!!!!!!
Det gäller att smyga på tå
-runt bloggen
innan någon ser en
-innan liljorna fäller sina vackra blommor
och bladen går i kras
Om jag smyger riktigt tyst
kanske jag får se Dig
som Du verkligen är.....?
innan någon ser en
-innan liljorna fäller sina vackra blommor
och bladen går i kras
Om jag smyger riktigt tyst
kanske jag får se Dig
som Du verkligen är.....?
Viskningar och rop
I den ljumma natten
viskar jag försiktigt
men ingen hör
Om jag ropar med stark stämma
hörs det bättre då?
En överkörd groda
och grannens magra katt
ser ut som om han ska dö när som helst
-sånt får mina tårar att rinna
Det rinner rätt bra
och ofta
Om jag viskar med kraft
eller ropar tyst
kanske Du hör
till slut?
viskar jag försiktigt
men ingen hör
Om jag ropar med stark stämma
hörs det bättre då?
En överkörd groda
och grannens magra katt
ser ut som om han ska dö när som helst
-sånt får mina tårar att rinna
Det rinner rätt bra
och ofta
Om jag viskar med kraft
eller ropar tyst
kanske Du hör
till slut?