ylle - kort och gott

Jag vill också ha en sån där fin blogg, med egna färger och mönster både här och där! Glor runt på olika bloggar och tappar nästan hakan, blir grön av avundsjuka. Vad fina många bloggsidor är!

Själv får jag nöja mig med att håglöst klicka runt på de förprogrammerade designmallarna. Dom suger!

Nå , jag kan i alla fall lägga in egna bilder, någorlunda. Det är alltid nåt. Gonatt!

Alla prognoser för idag fredag sa med eftertryck att det skulle bli SNÖOVÄDER här hos oss på upplandskusten. Ge er inte ut om det inte gäller livet, löd varningarna. Så, lydig medborgare som jag är, plockade jag fram snöskyfflarna, den orange vinter-igloo-overallen och back-on-track-understället.

Till min stora förvåning såg det ut så här i eftermiddags:



Rena vårbilden, eller hur? Det gula på marken är inte alls blommor utan löv. Och när träden precis börjar sluta gulna så ser de nästan ljusgröna ut....

Men jag klagar inte. Jag är överlycklig så länge Kung Bore håller sig borta!

Så lätt det var, eller är ni bara så SMARTA???  Visst var det potatisgroddar, och sen var det luggen på ett litet föl, ingen islänning, skogsfrun, däremot en söt liten morgan-new forestkorning vid namn IS...



Får väl försöka hitta på nåt svårare.....

Jajamänsan Plupp, här får Du (och ni andra, om ni bryr er) några gåtor: VAD är detta??  Hi hi....





ser fram emot svaren! 

På tal om att banta, så bakade jag nyss en smarrig chokladkaka. Jag tyckte att den gjorde sig bra på altanen, med blommorna i bakgrunden. Den doftar gudomligt, om Du har tid, så ta gärna vägarna förbi....

Läste just ovanstående rubrik och kunde inte låta bli att fnissa litet, trots det sorgesamma budskapet så lät det rätt kul. Jag kan tänka mig att man blir rätt rund om man gillar choklad och jobbar på en chokladfabrik....

Där skulle jag aldrig klara att jobba, jag skulle efter ett tag inte komma ut genom dörrarna!

"Chokladvän"

Jag fick uppmaningen att skriva ner åtta mer eller mindre intressanta saker om mig själv? Hmmm...

Inte riktigt min "cup of tea", men OK, jag ska väl försöka då. Vem kan säga nej till Plupp?

1) Jag var en gång i tiden på förstasidorna som "Sveriges yngsta direktör"  vilket helt och hållet var ett påhitt av en fantasifull journalist, men orsakade mycket tumult

2) Jag har en storasyster och en lillebror och fyra småsystrar, min storasyster och lillebror är helsyskon men jag har bara halvsyskon. Klura på det ni!

3) Jag nästan svimmar när man tar blodprov på mig och måste ligga ner på en brits och bli bortklemad, men kan utan vidare sätta en spruta in i en hästhals eller bevittna mer eller mindre blodiga operationer på djur

4) Jag avskyr typ amerikanske actionfilmer med skrik, skott och vilda biljakter, likasåfilmer med folk som bara slåss eller fäktas (typ musketörer) men älskar engelska deckare med långsamt tempo och vackra drömska scener kring sakta flytande floder

5) I slutet på 80-talet var jag på förstasidorna igen efter att jag klått upp en biltjuv som haft den dåliga smaken att stjäla och förstöra den första helt nya bilen jag ägt. Jag hade innan dess inte en aning om att jag kunde vara så aggressiv!

6) Jag är rätt långsint och om någon sårar mig så glömmer jag det aldrig

7) Min hemliga last är förstklassig choklad tillsammans med en riktigt god (och därmed dyr !!) cognac

8) Min stora skräck är spindlar, men för några år sedan klappade jag faktiskt Imse Vimse Jättespindel på Skansen (men jag höll på att svimma när han klev upp på min hand, det kändes som små mjuka trampdynor) -och jag överlevde!

Där har Du, Plupp!!!!

-att ingen mer än skogsfrun orkar delta i min glädjeyra!  Tack snälla Du! 
Jag får väl yra för mig själv! Och det räcker långt, vill jag lova!

Kanske med en enchinacea????

Här kommer ryttare efter ryttare och provar. Trots att jag ger tredje gradens korsförhör redan i telefonen och är mycket noga med vilka som alls får komma hit, så har det blivit tre stycken. Men...   folk har svårt att visa eller säga vad de tycker. Trots att jag gått ut hårt med att hästen INTE är i kondition och något överviktig, hmmm, så vill de pressa för att känna "vad han kan". Det känns inte rättvist. Vill inte vill inte lämna iväg honom.

Som måttstock har jag underbara Gitte från i vintras. Henne kan nog få mäta sig med. Men henne missade jag p g a min velighet att ta beslut, för jag älskar mina hästar så varmt och djupt. Dumma mig.

Äsch, hur sjutton ska det här gå?    Maran rider mig om natten mer än vanligt, kroppen värker. Det gör ont  det gör ont...

Ylle hade en gång i livet gröna fingrar, speciellt då hon bodde i lägenhet och hade vatten från tio akvarier att vattna blomstren med... senare prunkade både trädgårdsland och rabatter.. men så kom en period då alla plantor dog. Må så vara att en mörk skogstomt inte direkt inspirerar till vare sig prunkande trädgård eller inomhusblommor...

Men de sista åren har i alla fall tre små fikusträd tagit sig för att trivas i det enda tänkbara blomsterfönstret, som tyvärr vetter mot nordost. Knepet för deras hälsa har varit att inte vattna, utan ge dem varsitt spabad per vecka. På vintern får de plaska i ljummet vatten i hink i grovköket, men nu på sommaren får badet ske utomhus i härligt regnvatten..  som tack grönskar de små träden som aldrig förr....  och Ylle gläds.

Jomen visst blev Ylle grattad.... Yllemannen kom minsann hem med två röda godingar, som avnjöts under njutande tystnad och hänförda suckar.....

TAck Nina, Du är go´Du, som lämnar kommentar när jag tjatar om det. Givetvis känner man inte ALLTID för det, det gör inte jag heller. Men nån gång - som DU!!

Skogsfrun har skickat en utmaning, "vilka tre tingestar värdesätter Du mest"? och jag tar väl utmaningen, denna gång.

Jag älskar min tunna fina tekopp med små björnar på.


-och min pösmjuka läderfåtölj som man kan fälla ned om man vill snusa sött i den..


Utan min underbara Subaru skulle jag inte klara mig här i skogen....


-och sen är jag olydig och tar med en fjärde pryl som jag kommit att värdesätta nästan över allt annat, nämligen min DATOR, hur skulle jag klara mig utan den????


Som ni ser har bloggfärgen ändrats från svart till rosa. Det är väl alltid en framgång för humöret???

Nu ska jag iväg och besöka kanske Sveriges äldsta häst, han lär vara uppåt de fyrtio. Tjohooo!!!

(och doppa dem i fjädrar...)

Jag övergår nu från piska (varför lämnar ni aldrig spår??  sagt i en anklagande ton) till MOROT:

Söta snälla läsare av denna blogg, ni kan väl vara så gulliga och lämna en liten kort kommentar när ni är härinne och härjar?? Det vore så KUL att höra av er... klicka bara på ordet "kommentar" under ett av mina inlägg och skriv i nåt. Inte svårt alls!  Vad BRA!!! (sagt med berömmande, smekfullt tonfall)

Eder högst tacksamma   Ylle

Regnet har i alla fall EN god sak med sig, och det är att sommarkantarellerna har börjat komma! Kolla här vilken fin skörd jag plockade alldeles nyss på mitt "hemliga ställe" nära mitt hus.....   MMMMmmmmums.....

I söndags blev vi inbjudna av vänner i vår grannby till en sagolik färd ute på den lilla sjön på en - FLOTTE! Ni kanske tror att vi sitter på en brygga, men nej då, vi flyter omkring ute på sjön. En liten elmotor kunde sakta förflytta flotten dit man ville, men mestadels drev vi bara omkring.

Det var helt fantastiskt, och Ylle fick nypa sig i armen flera gånger för att fatta att det kunde vara så FINT!!!!! Det fanns t o m en liten grill i ena hörnet, så vi serverades nystekta kantarellsmörgåsar och kycklingfilé. MMMMmmmm....

Nu står det helt klart! Trots dagars regndansande i olika utstyrslar kom aldrig regnet, ja tre veckor av olidlig hetta (aj aj  nu klagar jag igen...) och inte en droppe trots SMHI:s täta spående om "regnskurar vid Östkusten".

Metoden är: Sommargrannarna kommer ut för att vattna rabatter och krukor. Som genom ett mirakel börjar det förstås regna när de vattnat färdigt!

Det strilande skönt på taket större delen av natten (låg sömnlös som vanligt), Men tyvärr kom det inga större mängder, min regntunna är inte ens halvfull. Dock säger jag mig; bättre halvfull än heltom. Och alla växter fick sig en välbehövlig dusch.

Sån otur för nästgrannarna, att de just slagit vallen för att ta hö...

Men jag kan inte låta bli att tycka att den här är ganska kul ändå!