Kära bloggvänner
Ursäkta mitt fattiga utfall här på bloggen. Ibland tappar man bara lusten att skriva. I alla fall att skriva så här mitt ut i tomma rymden, och inte veta om någon läser eller bryr sig.
Men våren har faktiskt kommit, och jag passar på att njuta av fulla muggar. Trappsittandet med solen i ögonen, kaffekoppen i handen och fina tankar i huvudet, det är nåt det!
Och ponnypojkarna har ju så förbaskat mycket vinterpäls som behöver krattas av. Armarna mina blir till gummislangar av ansträngningen, men att se deras njutningsfulla miner när de står där som tända ljus och låter sig skrapas med ryktstenen, det är värt all värk som kommer sen.
Kanske kommer min blogglust tillbaka. Jag kan inget lova.
Men våren har faktiskt kommit, och jag passar på att njuta av fulla muggar. Trappsittandet med solen i ögonen, kaffekoppen i handen och fina tankar i huvudet, det är nåt det!
Och ponnypojkarna har ju så förbaskat mycket vinterpäls som behöver krattas av. Armarna mina blir till gummislangar av ansträngningen, men att se deras njutningsfulla miner när de står där som tända ljus och låter sig skrapas med ryktstenen, det är värt all värk som kommer sen.
Kanske kommer min blogglust tillbaka. Jag kan inget lova.
Kommentarer
Postat av: Nina på Johangården
Klart du ska skriva när lusten faller på. Det är inget tvång att skriva varje dag bara för att man har en blogg. Och jag förstår att det blir mindre ord när den varma årstiden är här. Man vill ju vara ute och ta vara på den!
Trackback