Hästfotografering med förhinder
Att welsh mountainponnier var vänliga och människortillvända, kände jag till redan innan jag skaffade mina två. Men att de skulle vara så intresserade av mig så att det knappt skulle gå att få dem på fotograferingsavstånd, det hade jag inte väntat mig.
Min gode vän konstnären Hermine har bett mig att ta foton från alla håll på lilla Nyponros. Jag misstänker att hon har någon konstnärlig idé, hon gör närmligen fantastiska djurskulpturer! (Bland mycket annat fint) Men HUR ska jag bära mig åt, det är en sann gåta. För när jag kommer in med kameran i hagen, ser det oftast ut så HÄR:
Eller så här:
Jag får bestämt ta hjälp av någon att avleda dem?
Fniss! Kan inte annat säga än att jag känner igen det ENORMA problemet. Inte helt lätt det där med fotografering av djur men kul är det i alla fall.
Ja jag håller med
helt..har nog snart ett helt album med bilder på Moffis bak eller nacke. Han lyckas altid titta på bort precis när jag fotar..du behöver nog assistans som kan distrahera dina vänner-
Du kanske kan kamoflera dig, till enbuske eller nåt, hehe. Tålamod är nog A och O ifall man inte har tillgång till medhjälpare.
Känner igen fenomenet (men då käller det katt-fotografering). Trots det, tycker jag det är underbara foton!
gäller,,, skall det stå. *sorry*
Känner också igen problemet, he he he men det är ju egentligen ett lyxproblem. Kul att de vill vara med oss. I vilket fall är dina sockergryn ljuvliga!!!!