Sveipur stortrivs med sitt nya liv!
Rapporter inkommer från Mälaröarna som berättar om att SVeipur inlett sitt nya liv strålande. Han har på stört blivit dödspolare med sin nya kompis Nisse, de delar inte bara utseende och färg utan också höhögen....
Nya matten Gitte har redan tagit några ridturer på honom och han har hunnit agera jordfräs hemma i deras fina trädgård där hästarna var på besök och inte ville lämna det gröna gräset... jag kan se för mig hur han speedar runt och busar.... sen har han tydligen börjat PRATA också, ja på hästars vis förstås, med gnägg. Här hemma sade han knappt ett ljud, han fick väl ingen syl i vädret för Vhiskur (ha ha)
Bilder kommer snart, med tillåtelse från fotografen Gitte. Det känns så skönt att det var rätt beslut jag tog!
Klart du får visa mina bilder. Jag hoppas på en kall vinter med mycket snö, så jag slipper dessa lortgrisar. Båda killarna har numera rastafari-look. Men söta är de.
Så glad jag blir för din skull, det känns SKÖNT förstår jag..kanske kan du hälsa på honom också ?
Ser att hästarna också blir lortiga...här är det nästan bada efter varje promenad med vovven hoppas på snö snart...
Ha det gott
Härligt när man får känna att man gjort rätt. och han finns ju där och du kan få rapporter och bilder.
Så bra det kan bli.
Vilken lättnad att höra att det gått bra och att det funkar!
Åh, vad härligt att den vackra hästen trivs.
Så BRA!! Det är ju faktiskt så att ens djur kan få det bättre nån annanstans fast man har svårt att inse det. Kruxet är för skogsfrun oron att de ska säljas vidare och gå ett ovisst öde till mötes, men å andra sidan...vem gör inte det!
Å saknaden blir lite mer hanterbar när man vet att de har det bra.
Ett svårt beslut som känns mindre svårt.. om man ser, och vet att man gjorde rätt!
Vad roligt för dig!
Varm kram..
Later harligt, sa ska en hast ha det. Tufft gjort av dig, att salja menar jag!
Tjaa, tankarna har ju virvlat i nästan ett år nu, så på nåt sätt blev det ett naturligt beslut. Visst är det tufft, men blir resultatet så här bra så är det värt all hjärtesorg. Man ska aldrig tro att man är den enda rätta människan för sin häst...