Så sant så sant....
Jag hittade följande tänkvärda ord hos http://kafferasten.blogg.se
" Försök vara närvarande i den situation du befinner dig i."
" När man mår som bäst märker man det inte."
"Människan är aldrig för gammal för att leka.
Men det är konstigt vad fort hon blir gammal
så fort hon slutar att leka."
"Det är inte många som vet hur bra dom har det,
däremot hur bra andra har det."
"Bekymra dig inte över gamla problem,
det kommer snart nya."
"Livet är en labyrint.
Man måste gå vilse några gånger
innan man hittar rätt."
"Det spelar ingen roll hur fort du springer
om du springer åt fel håll."
Ja visst är det viktigt att behålla barnasinnet, men det finns det ju stillsamma barn också och de har nog inte mycket kvar* på ålderns höst.
En annan sanning är: "I varje gammal människa bor det en liten 12-åring":)
Själv lever jag efter följande visdomsord: "Det som skiljer pojkarna från männen är priset på deras leksaker."
Ja det var många kloka sanningar...
Jag brukar säga
" jag var ledsen för jag saknade skor ! ...tills jag mötte en man utan fötter !
man ska värdera det som finns och inte det som fattas..för det finns alltid nån som har det värre.
Tänk så många kloka ord det finns..och tänka om vi kunde leva efter dom också..
kram
Hon är rätt klok.. hon på kafferasten!
Tänkvärda ord.. men vad som känns lite alarmerande, är hur det dyker upp alltmer av dessa tänkvärda ord hos oss människor..
Behöver vi dem mer nu? Har mycket av det goda, och kloka sunda förnuftet nu blivit tänkvärda citat, som vi måste printa ut för att lära oss, eller komma ihåg?
Jag vet inte... det var bara lite spåntänk, men det ger lite oroande frågor för framtiden..
Ha det gott..Kram..
Ps. En vän är den som känner dig som du är, förstår var du har varit, accepterar vad du har blivit, och ändå, varsamt låter dig växa...
Glömde säga Tack!
För bärande linor av ord borta hos mig..
Jag blev verkligen så glad... rädslan att tappa orden är stor.
Kram igen..
Jamen visst kan det vara så (behov av kloka ord) Elisabeth, är vi inte alla ibland litet skrämda över att vi ska tappa ord? Men på något underligt sätt verkar de ändå komma tillbaka, förr eller senare. Oftast innan man ens anar det....
Kanske är det en del av nutidsmänniskans dilemma; att inte leva här och nu och verkligen uppleva sitt liv. Vi är alltid upptagna med att planera framåt för nästa moment och att reflektera båkåt; hur gick det egentligen och gräma oss.
Vi borde nog träna lite på att värja oss för planeringshysterin och grämelseträsket. Vi måste ju inte vara där om vi bestämmer oss för något annat. Åtminstone inbillar jag mig att vi har en fri vilja och ett handlingsutrymme där, men att vi inte använder det medvetet. Vi låter det bara bli liksom.........
:-) Det är med ord som med solstrålar -
ju mer de koncentreras desto djupare bränner de:-)
Vad kul du hittade lite på Kafferasten.. de där orden är till för att föras vidare:-)
Kramkram