Dissning av bok
Författarinnan Marianne Fredriksson lär vara både berömd och hyllad. Läste just hennes "Ondskans leende" och den boken imponerade sannerligen inte på mig. Den var slarvigt skriven, hela tiden handlade det om hur (och var) de åt och drack och hela tiden "flög de i varandras armar", så mycket att jag till sist undrade om boken handlade om fåglar? (flög)
Huvudpersonen var en nervös, skam- och skuldfylld kvinna som blivit utsatt för övergrepp av sin man, mycket sorgligt och hemskt, visst, men jag fick aldrig något grepp om henne eller de andra personerna. Dessutom verkade tidsaspekten inte stämma alls, när hennes första bebis var tämligen liten så träffade hon på sin man som hon flytt ifrån, han kastade bebin i väggen och våldtog henne (frun alltså, inte bebisen). När våldtäkten resulterade i ny graviditet och hon just fött det andra barnet, så hjälpte det första barnet till att byta blöjor och sköta det nya. Men det första barnet kan väl knappt ha varit mycket mer än ett år, vilket verkar väldigt osannolikt, då hon konverserar med sin mamma och går runt tämligen ohämmat..
Kanske är det JAG som har missuppfattat tidsgränserna, skit samma, boken var bara skrutt. Tycker jag.
Huvudpersonen var en nervös, skam- och skuldfylld kvinna som blivit utsatt för övergrepp av sin man, mycket sorgligt och hemskt, visst, men jag fick aldrig något grepp om henne eller de andra personerna. Dessutom verkade tidsaspekten inte stämma alls, när hennes första bebis var tämligen liten så träffade hon på sin man som hon flytt ifrån, han kastade bebin i väggen och våldtog henne (frun alltså, inte bebisen). När våldtäkten resulterade i ny graviditet och hon just fött det andra barnet, så hjälpte det första barnet till att byta blöjor och sköta det nya. Men det första barnet kan väl knappt ha varit mycket mer än ett år, vilket verkar väldigt osannolikt, då hon konverserar med sin mamma och går runt tämligen ohämmat..
Kanske är det JAG som har missuppfattat tidsgränserna, skit samma, boken var bara skrutt. Tycker jag.
Kommentarer
Postat av: Annaa M
Det där tycks ju vara det mycket speciella med Marianne Fredriksson, att hon skrev rätt skruttiga böcker som folk älskade och hon blev stormrik av... Surt!
Trackback