Jag hade en dröm...
Här nere i den vackra dalen skulle alla tre hästarna gå, Vhiskur, Cinnamon och lilla Nyponros...
Vhiskur skulle vara den snälla farbrodern som tog väl hand om sina glada små flickor. Flickorna skulle med tiden få egna små föl, och så skulle det minsann bli en riktig liten hästflock. Solen skulle alltid skina och fåglarna kvittra, och vi skulle leva lyckliga i alla våra dagar........
Visst kan drömmar bli sanna.
Men ibland får man inte ha för bråttom. Vinter, gegga och inget gott bete i hagen bäddar för att kusarna inte har så mycket annat att göra än att gruffas, jaga varann, fightas och vänta på mat. (Fråga en som försöker få 3 föl och 5 valackar att samsas i en vinterhage - omöjligt tycks det just nu. Bara jakt och bråk). JAG AVVAKTAR OCH VÄNTAR PÅ GOTT GRÄS! Kanske ett tips till dig också.
Jamen, jag kan skicka dit Sol till hösten så får du ett Sto som kan uppfostra de andra damerna och ett föl.
Vilken underbar bild av hagen förresten.
Tror det löser sig. Klart det gör. Kanske skulle islänningen bli en bra moderator mellan damerna.
Kram på dig!
Tjaa, men KANSKE skulle det bli så att islänningen jagade livet ur de båda andra.. som han försökte med Nyponros när de träffades - vilket är anledningen till att han är deporterad för tillfället... ja gott grönt gräs vore ju bra. På nåt sätt kände nog hästflickorna av min förtvivlan, för igår var de söta som socker mot varandra.... och jätteduktiga när veterinären kom och gav sprutor och kollade tänder.Hå hå ja ja