ylle - kort och gott

På sistone har det dykt upp ett otal stora kalhyggen i vår trakt. Skogspriserna har visst gått upp och det gäller att ta för sig medan det går. Men för mig känns det alltid litet sorgmodigt att se monstermaskinerna tugga i sig det som nyss var fin, väldoftande skog med vackra träd och slingrande stigar. Som nu är ett minne blott.....



Vår girighet tar ut sitt pris
och kvar blir bara sten och ris
där jättegranen nyss stod stolt
och tjädertuppen sångstund hållt
där tassar trippat, rävar små
där kan man inte längre gå

Nej skogens jättars tid är slut
så fåglarna fått flytta ut
en tår i ögat mitt jag får
här är förstört för många år
hur kan man göra så, jag undrar
men skogsmaskinen högljutt dundrar
så rösten min hörs inte alls
mitt skrik det fastnar i min hals
det är för sent...