Mönsterelev kap.II

Igår var det då dags för att prova bett i munnen på Cinnamon. Varför då, undrar Du? Är det verkligen nödvändigt att ha bett i munnen på de stackars hästarna? Absolut, säger en del, men har man sett Alexander Nevzorov rida sina "vilda" hingstar i piaff och passage och galoppombyten, barbacka och utan en enda rem eller metallbit nånstans, då kan man ju börja undra...

Men jag själv skulle inte ge mig till att KÖRA en häst utan bett och bara i grimma. Eftersom jag har ett helt "bettmuseum" hemma, så finns det en del olika att prova. Jag började med ett tredelat, ganska smalt, med parerstänger för att det ska hålla sig på plats. Otäckt tyckte Cinnamon, inte så att hon blev rädd (KAN hon bli rädd?) men så att hon tugg-tuggelituggade frenetiskt och gärna ville ha ut metallen ur munnen.

Efter en liten stunds betträning tömkörde jag med bara grimman några varv runt den stora gräsridbanan. Det går riktigt bra, hon har redan fattat hur det går till. Den lilla hästen är så cool så det går att ställa henne och hon står snällt och väntar medan matte knäpper några kort. En ny fotomodell!

image187
Usch vilket fånigt påfund det här med BETT i munnen....

image188

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback