NÄR är livet som mest värdefullt?
Varför behöver det vara så? Är vi så tröga och saknar insikt så till den grad, att vi ska behöva stå vid stupets kant och känna hur benen svajar och huvudet snurrar, för att förstå att vi verkligen ville leva? När allt kom omkring.
Det känns visserligen som en utnött klyscha, men är det inte just så som John Lennon sa, att "Livet är det som händer oss medan vi är fullt upptagna med att planera annat"? Vad som ska hända i morgon, eller nästa vecka, eller när vi går i pension? Varför ska det vara så svårt att leva i nuet?
När Du går där och trampar i vardagen, gnällandes på än det ena och än det andra, det kan vara vädret, räkningar eller ont i lilltån. Varför inte försöka fantisera om hur det skulle kännas att få en dom av Din läkare: Du har en dödlig svår sjukdom och bara några månader kvar att leva.
Tänk på hur Du skulle vilja leva då. Och förverkliga litet av det redan idag. I morgon kan det vara för sent. Då kan fantasin bli verklighet. Och hur kommer Du inte att ångra alla dagar Du slösat bort då, på onödigheter....?
Vet du vad Ylle, skogsfrun tror att det är detta som skiljer oss från de andra djuren. Att inte enbart förmå leva i nuet alltså. Längta, drömma, fantisera och oroa sig. Skogsfrun tror också att i hennes fall gråvädret påverkar, en daggfrisk tulpan gav vårkänslor, tack för den:)
Alla dessa dagar, inte visste jag att det var livet. Du har så rätt.
Den är klok som försöker fylla sin tid med det som är vikitgt för den människan.
ja du har så sant i det du säger..att inte vi kan uppskatta livet helt och fullt som det är och inte förrän vi är på väg att förlora det..det är lika dumt som att ropa på en gud man inte tror på utom när det kniper...
ha en bra kväll
Såååå, sant.
Klokare än så kan inte orden bli! Inte ska vi behöva gå och vänta på en olycka eller att bli sjuka för att inse hur viktigt det är att leva här och nu! Carpe Diem! Och det omedelbart!
Jo du så är det. jag var själv där en gång och då var det nära.. Bara någon timme emellan vad vi kallar livets hopp. Jag försöker ta tillvara mina dagar och inte gå och älta gammal skräpmat .. lever här och nu, även om det en och annan gång blir en liten paus i form av tänkande:-)
Ha de gott o en trevlig helg.
((kramkram))
Verkligen kloka ord, som vi behöver påminnas om då och då.
Fast alla de där "onödigheterna", det är ju de som är livet...
Jag har ganska svårt att relatera till att jag just precis överlevt. Hur gör man det? Kanske värdesatte jag redan mitt liv? Jag fick ingen uppenbarelse av min upplevelse. jag lever vidare, i samma tacksamhet över såväl onödigheter som små och stora ting.