ylle - kort och gott

Jag har minsann sett en nere på stadens konsthall. Det är en bedrövad ängel som sitter på resterna av ett trähus, ängeln gråter för att staden förfulas och alla fina gamla trähus rivs för att ge plats för tegel- och snaskschabrak av icke beskrivbart slag. Ängeln är gjord av min goda vän, konstnären Hermine Keller, som är suverän på att formge sina skulpturer!

Jag skrev en insändare i lokalblaskan om saken och bifogade denna bild på Ängeln. Men tidningen tog in texten och struntade i bilden, vilket var hela vitsen med insändaren!!!! - istället valde de att ta in en bild till en annan insändare om hundbajs, bilden föreställde rumpan på en hund som sket. Så olika är vår prioritering, men det kanske är kännetecknande för vår stad???